Aldrig nöjd
Jag har haft lite svårt att uppdatera på det senaste. Har varken haft inspiration eller motivation till att göra det. Jag och Olimpia pratade lite om det häromdagen när vi träffades. Hur man på något sätt aldrig blir nöjd. Jag kämpar mycket med det här att känna mig bra nog, för jag måste alltid bli bättre. Jag måste göra mer. Jag måste våga mer. Jag måste hjälpa mer. Jag måste anstränga mig mer. Mer, mer, mer. 

När jag först började blogga och delade på sociala medier och var med i GP, hade man kunnat tänka sig att jag skulle vara ganska nöjd med vad jag hade gjort. Och ja. Delvis. En kort sekund. Men när alla sa hur modig och stark och bra jag var så... kände jag inte riktigt så. Jag skulle ju göra en massa mer. Jag var inte klar. 

Jag har någonstans på vägen tappat bort mitt syfte. Mitt syfte som var så tydligt för ett halvår sedan; min röst, såsom alla andra som stammar, är värd att höras. Och någonstans har jag satt för mycket press på mig själv. Tänker för mycket på vad andra vill läsa tills jag inte kan komma på en enda sak att skriva om. Jag som har haft så mycket att säga är plötsligt helt tom. 

Speciellt när jag fyllde år förra veckan var jag i en sån jäkla dipp och kände bara: jag har inte gjort något vettigt som 23-åring. Men ändå vet jag ju att jag faktiskt gjorde mycket vettigt som 23-åring, men där kommer spökena in som säger att jag alltid vill mer. Jag är aldrig nöjd. Jag blickar bara framåt, gasar och kör utan att faktiskt reflektera och njuta av de stunder jag har nått mina mål. 

Så det ska jag bli bättre på. Stanna upp i ögonblick. Fokusera på det jag har lyckats åstadkomma istället för allt jag inte har gjort än. För jag har tid. Jag måste inte ha så bråttom. 

Återförenad med Felicia som kom hem från Singapore igår: 
(null)
❤️


Procrastinating
Är mitt förnamn. Men hur kan man INTE göra det när det underbara vädret bara fortsätter? De senaste dagarna har jag suttit ute varje dag efter jobbet. I torsdags åkte jag hem till pappa till poolen och idag är jag här igen. Måste ju passa på att njuta innan den "riktiga" sommaren kommer hit. Tyvärr gör det att jag skjuter upp lite saker jag bör ta tag i, men min stressnivå har lagt sig sedan förra veckan. Har äntligen hittat rumskompisar till konferensen i Chicago. De vänner jag känner sedan tidigare ska 1) antingen inte dit i år eller 2) har redan uppbokade rum. Ska dela rum med två tjejer jag inte träffat, men de verkar väldigt snälla så det känns bra. Skönt att slippa betala fyrdubbelt så mycket för ett rum ifall jag skulle bo själv. Bitarna börjar falla på plats och det gör också att det är lättare för mig att hantera all annan stress. 

Som plugget. Jag håller på att göra om hela min struktur för min bok vilket betyder att jag kommer ta bort ungefär hälften av det jag skrivit redan för att sedan skriva helt nytt. Och det innebär att utöver de ca 20 nya sidorna jag ska ha skrivit till juni, kommer jag behöva komma ikapp med ytterligare 10 sidor sedan tidigare. Men, men. Jag brukar lösa det! Det känns roligare att skriva nu när jag ska pröva mig på en annan slags struktur. Jag satt lite i fredags kväll och skrev och kände att det flöt på mycket lättare än förut. Tror det är ett tecken att jag är på väg i rätt riktning! 

Igår grillade vi hos pappa för att fira mig lite. Mina småsystrar gav mig så fina presenter, känner mig uppskattad till tusen. Småsystrar, ja så små är dem ju inte längre. Johanna är på väg att växa ikapp mig! Plus, hon vinner över mig i armbrytning. Piiiinsamt. 

(null)
(null)
(null)
(null)
(null)

Lördags
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)

Lite smått och gott från i lördags. Tjejerna hade fixat så himla mycket fint och kul för oss. Mela fyller ju år idag så hon och jag brukar ha någon liten middag ihop med närmsta gänget. Åt god mat, mumsade i oss cheesecake, drack drinkar och spelade spel. Hur trevligt som helst. Kul tycker jag att få klä upp sig lite och känna sig extra fin. 

Nu får vi se vad 24 har att erbjuda! Waaaaah