Ett litet smakprov
Jag skickade in första "utkastet" till vårens stora skrivprojekt för kursen idag. Jag funderade länge på ifall jag ens skulle skriva om stamningen det första stora projekt jag skulle ta mig an, men sen insåg jag ju att jag bara måste. Jag vill så småningom skriva fiction och hitta på berättelser; men min egen berättelse får komma först. Detta första utkastet skulle bara bestå av ett par sidor - främst skulle vi egentligen bara presentera våra idéer och tankar, dvs det vi vill skriva om och sedan någon sida som ger ett litet smakprov. Det första man skriver kommer oftast inte ens med sen - man tar bort, redigerar, lägger till och flyttar tills det till slut blir bra. Därför lägger jag inte jättemycket vikt att det jag skriver nu är första kapitlet eller något som verkligen behöver vara med i boken sen. Vi får se helt enkelt! 
 
Det var svårt att börja skriva, även om jag började spåna på denna idé för över ett år sedan. Jag har ett helt dokument fylld med nästan 20 sidor av massa nonsense egentligen. Bitar av det kommer jag använda, men det är främst där jag brainstormar. Att börja skriva på riktigt däremot - shit, vad läskigt! Här kommer i alla fall en liten del av det jag skickade in idag som första utkast:
 
>> Det finns ungefär femhundrasjuttioelva andra ställen jag hellre hade varit på just nu. Jag hade hellre stått i kö i tre timmar in till Ullared, hellre suttit ute i minusgrader i bara ett linne och att fly landet låter bättre och bättre för varje sekund som passerar. Vad som helst, utan det här.
 

Ett lysrör i en av lamporna i taket flimrar till längst bak i klassrummet. Jag fäster blicken vid den och försöker desperat pressa ut ordet som envisas med att fastna på vägen ut. Mina lungor töms på luft och jag börjar om igen. Andas in, försök på nytt. Möt för guds skull inte någons blick. Jag råkar svepa blicken över rummet och möter mina klasskamraters förvirrande ansiktsuttryck. Fan. Det är tyst, ingen skrattar, men jag ser någons mungipor rycka till. Till sist går det inte att hålla emot och flinet sprider sig över ansiktet. De som inte visste förut vet nu. De vet, de vet.

Jag tar mig igenom ytterligare ett stycke och när jag är färdig vänder jag mig mot en av mina vänner som fortsätter med gruppresentationen. Jag vet inte ens vad vi pratar om. Jag vet inte ens vilka ord jag precis yttrat. Vad handlar uppgiften om? Vilket ämne är det? Vilket klassrum befinner vi oss i? Jag vågar inte röra mig. Det är snart min tur igen, så mycket vet jag. Vi är inte riktigt klara än. Helvete, vad jag hatar det här. Jag försöker svälja, men munnen känns som sandpapper.

Min vän till vänster om mig avslutar sitt stycke och det är jag igen. Sista lappen, nu kör vi. Jag tar ett djupt andetag, som om det skulle hjälpa, och öppnar min mun. Första ordet glider ut som det ska och det andra likaså. De är enkla ord för det börjar med bokstäver som kommer ut lättare, men sedan fastnar jag. Blicken tillbaka till lampan. Jag spänner käken, biter mig i tungan, slänger in så många "uhm" och "ehm" att jag måste se hur dum ut som helst och till slut spottas ordet ut.

Till slut är vi färdiga. Jag får slänga mina lappar som nu är så skrynkliga av mina blöta händer att man knappt kan se vad det står. Vi tackas för vår presentation och jag nickar. Ler, försöker le, för det är allt jag kan göra utan att börja gråta. Mina kinder är röda och det känns som om jag kommer skämmas resten av mitt liv. Det kommer aldrig försvinna, aldrig bli bättre. Min ångest letar sig tillbaka till min bröst och hakar i sina klor runt mitt hjärta. Det dunkar som om jag sprungit en mil. Jag sjunker ner i stolen när jag egentligen vill sjunka genom jorden och lyssnar med halvt öra på resten av presentationerna. Min blick fastnar på taket över mig där lampan fortfarande blinkar. Hånar mig.

Jag är 19 år och har ett år kvar på gymnasiet.

Jag går hem och spyr.<<

 

Felicia

😪💔 så viktigt projekt!! Kommer få folk förstå hur det verkligen känns ang händelser som dessa när man stammar. Ser fram emot att läsa både jobbiga och glada kapitel i framtiden!! /No 1 fan

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress