Ungdomshelgen
Helgen tog slut på mig och jag har tagit ett par dagar att försöka smälta det. Jag har fortfarande svårt att förstå att helgen faktiskt är förbi. Månader av planering och förberedelser, hundratals olika tankar och idéer. Det fick liksom bara ett slut helt plötsligt. Vikten har lättat lite från mina axlar och jag känner att det är skönt att inte behöva tänka på att det är något jag måste göra hela tiden. Jag kan slappna av lite mer, ge mig själv lite mer utrymme. Det behöver jag. 

Helgen var väldigt lyckad och jag tycker det är sjukt häftigt att jag och Olimpia faktiskt stod där som ledare. Jag åkte på min första ungdomshelg när jag var 20 år och då berättade jag nästan inte för någon att jag skulle dit... Fyra år senare, vilken skillnad. Vi hade sex deltagare på ungdomshelgen, från 15-27 år. Väldigt blandade åldrar, men roligt att få lära känna många nya och utbyta tankar och upplevelser som inte alltid behöver vara likadana. Jag har berättat om det förut, men att vara runt andra som stammar är verkligen det bästa som finns. Vi lekte lekar, spelade spel, diskuterade och samtalade om stamning, fick besök av en logoped, stammade på stan, åt ute på restaurang och var på Jul på Liseberg. Ett ganska fullspäckat schema. 

Det har tagit mycket av min energi, samtidigt som den gett mycket också. Kanske mer när jag hinner smälta det lite till. Jag tar med mig denna fina erfarenhet i mitt hjärta och ser nu framåt emot annat. Jag ÄLSKAR ju julen och tycker det är himla mysigt med julstämningen. Har fått upp min lilla plastgran och spelar julmusik, köper julklappar och äter från chokladkalendern. 

2018 är snart slut och det är bitterljuvt att titta tillbaka i bloggen, se vad jag har gjort. Jag hade som mål att bli mer öppen om min stamning, starta en tjejgrupp och anordna ett läger för unga som stammar. Två veckor in i 2018 vågade jag dela bloggen på Facebook och sedan tog det bara fart. Vad skillnad ett år kan göra... i rädsla, i oro, i ångest. Hur fri man blir när man vågar. 

Förutom punkten med att skriva klart min bok (haha NOPE) så är jag väldigt stolt att jag checkat av alla mina mål för  2018:

(null)

Vad 2019 har för mål återstår att se. Men jag är så taggad. Det kommer bli ett bra år, det med.