Sometimes what you’re most afraid of doing is the very thing that will set you free
Ah. Okej. Jag lät bli att uppdatera igår för jag behövde smälta allt. Jag satt och stirrade på publicera-knappen på Facebook i en halvtimme innan jag vågade trycka. Sen fanns det ingen återvändo. Jag satte telefonen på ljudlös, slängde den i sängen och Elsa höll om mig när jag fick en panikattack. Vad fan har jag gjort, tänkte jag. Vad har jag gjort, vad har jag gjort. 

Vi satte på ett avsnitt av vänner. Hon hällde upp ett glas vin till mig och satte mig i soffan med ben & jerry glass och en sked. Sedan stirrade jag på tv-skärmen i en timma, utan att veta vad jag kollade på. Försiktigt började Elsa läsa kommentarer och vilka som sett, gillat och delat vidare statusen. Sedan vågade jag titta på min egen telefon. 100 besökare, 200... 300.

Sifforna ökade stadigt och tanken att så många har klickat sig in här är överväldigade. Jag har blivit överröst av kärlek och för första gången i mitt liv känner jag mig lugn. Nu gömmer jag mig inte längre. Tack allihopa för ert fina stöd och extra tack till mina absoluta babes som hejat på mig. Ni vet vilka ni är. 

Jag träffade Paola idag för en lunch på TUGG och sedan mötte vi upp Elsa för en fika. Hela helgen har varit en känslosam roller coaster och det har varit skönt att idag komma ner på jorden igen. Checkade av ännu ett nyårsmål att börja träna igen och åkte till Julia och vi boxades en stund. Får mjukstarta lite eftersom jag inte tränat sedan november. 

Imorgon är det tillbaka till verkligheten och tillbaka till jobbet. Suck. 

(null)
(null)


storasyster

Modigaste jag vet ❣

Maryam

Så himla grym!!!!!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress