Min tid som au pair i Australien
(null)
 
Ska äntligen svara på din fråga Josefine. Ska låtsas som att det inte tog mig ca två månader (?) att göra det... 
 
För er som inte vet så åkte jag som au pair till Perth i Australien hösten 2015. Kämpade fortfarande med mycket social ångest, men vid den tidpunkten mådde jag såpass bra att jag kände mig redo för att åka. Eftersom jag hade varit utbytesstudent i USA några år tidigare visste jag hur det var att bo i en värdfamilj. De som har bott i en värdfamilj vet hur oerhört speciellt det kan vara. Dock hamnade jag i en väldigt fin familj i Perth, även om de inte var perfekta så gjorde de mitt år så bra som det faktiskt blev. 

För mig var det aldrig några problem att ta hand om barnen. Jag fick ett jättefint band med båda barnen, Madi speciellt eftersom Benny bara var en liten nyfödd skrutt när jag var där. Bitvis självklart utmanande, men ha ansvar för barnen var det lättaste för mig. 

Det jag tyckte kunde vara jobbigt var allt det sociala runt omkring. Att ta konflikter med familjen, middagar, när de hade vänner och släkt över, telefonsamtal, att skaffa vänner osv. Allt på engelska förstås! Vilket som jag berättat tidigare är väldigt påfrestande för mig. Det jag dock gillade (och hatade samtidigt) var att de aldrig såg min stamning som ett hinder. Samtidigt gjorde det att de kanske inte riktigt förstod att vissa situationer kunde vara jobbiga för mig, vilket ledde till att jag fick pusha mig själv som aldrig förr. Ibland kunde jag oroa mig om jag var bra nog, för de var väldigt sociala själva och jag önskar att jag hade känt mig mer bekväm med dem och deras livsstil. Jag kunde aldrig riktigt slappna av, dock är det nog ganska vanligt att känna så när man bor hos en värdfamilj (som man också jobbar för). 

Mina månader i Australien var första gången jag levde öppet (nåja, relativt) med min stamning och för mig var det jättestort. Hade lite svårigheter att skaffa vänner på grund av min sociala ångest, men det var ändå några av de bästa månaderna i mitt liv. Fick möjligheten att åka tillbaka till familjen några veckor förra sommaren och det var helt fantastiskt. Barnen var lite äldre och liiite jobbigare, så att vara au pair är mer en engångsgrej men verkligen en tid jag håller nära hjärtat.

2015/2016:
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)

2017:
(null)
(null)
♥️ 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress